Citat ur artikel och dom med relevans för beläggningsfrågan

Ur artikeln ”Måste jag betala för vägen?” på landlantbruk.se (20190208)

Fråga: Jag har andel i en ga-väg och undrar om vägföreningen kan ta vilka beslut som helst? Det blir stora kostnader för mig som jag inte kan påverka.
Juristen svarar: Vägen är en gemensamhetsanläggning. Det betyder att Lantmäteriet vid en anläggningsförrättning har bestämt att vägen ska användas och skötas gemensamt av ett antal fastigheter som bedömts ha behov av vägen. […]
Gränserna för vad föreningen kan göra sätts av lagen om förvaltning av samfälligheter, föreningens stadgar och inte minst av vad som är ändamålet med den anläggning föreningen förvaltar. Föreningen får inte heller besluta om åtgärder som medför betydande kostnadsökningar eller andra olägenheter som skadar deltagarnas enskilda intressen. Man kan säga att föreningens uppgift är att förvalta anläggningen – inte att vidareutveckla den. […] Ett exempel på ogiltigt beslut är en vägförening som bestämde att en grusväg skulle asfalteras. Även om det kan tyckas att asfaltering ligger inom ändamålet vägförvaltning, så medförde en sådan åtgärd att det blev en standardförbättring och en avsevärd höjning av utdebiteringen mot medlemmarna. ”


Läs hela artikeln här (betalvägg)


Ur mark- och miljööverdomstolens dom 2018-01-17 i mål nr F 6960-16

”Frågan i målet är om det finns skäl att häva de klandrade besluten om asfaltering och godkännande av debiteringslängd på den grunden att besluten innebär att samfällighetsföreningen bedriver verksamhet som är främmande för samfällighetens ändamål.
I 18 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL) anges att en samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats och att en samfällighetsförening inte far driva verksamhet som är främmande för det ändamål som samfälligheten ska tillgodose. […] Förbudet mot verksamhet som är främmande för samfällighetens ändamål syftar till att skydda enskilda medlemmar från att tvingas ta del i verksamhet som inte ingår som ett naturligt led i förvaltningen av samfälligheten (prop. 1973:160, s. 375, 386 ff och 416). […]
I det nu aktuella målet är samfällighetsföreningens ändamål att hålla vägen farbar för trafik med motorfordon året om (barmarksunderhåll och vinterväghållning) och att underhålla vägen på sådant sätt att erforderliga transporter kan genomföras rationellt och att trafiksäkerheten inte äventyras. /…/ En asfaltering av vägbanan skulle innebära en standardförbättring och skulle dessutom leda till en avsevärd höjning av den årliga utdebiteringen av samfällighetsföreningens medlemmar. Åtgärden kan därför inte, inom ramen för det angivna ändamålet, anses ingå i anläggningens förvaltning i egentlig mening. Mot denna bakgrund och då det inte har framkommit något som tyder på att ändamålet – till följd av ändrade yttre förhållanden eller av annan anledning – skulle ha blivit inaktuellt, bedömer Mark- och miljööverdomstolen att besluten om asfaltering och fastställande av debiteringslängd strider mot 18 § SFL och mot samfällighetsföreningens stadgar.


Läs hela domen från mark- och miljööverdomstolen här.